Juletider

Idag besökte jag årets första julmarknad – otroligt mysigt även om julkänslan inte riktigt infinner sig ännu. Jag tror att det har att göra med avsaknaden av snö. Det var detta till trots himla härligt att dricka lite varm glögg och insupa den mysiga atmosfären i förstklassigt sällskap.

För mig är det fina med julen just stämningen och sällskapet av de man tycker om. Inte den konsumtionshets som följer av viljan att hitta bra julklappar. Visst är det fantastiskt att visa uppskattning i form av en väl uttänkt present, men det behöver inte nödvändigtvis vara någon överflödig produkt. Med vetskap om den miljöproblematik vi står inför känns det ännu mer angeläget att tänka till i julklappsprocessen. Finns det ett verkligt behov kan det vara motiverat att ge en produkt – men även här går det att vara miljövänlig – i form av second-hand-alternativ. Upplevelser eller något man skapat själv (såsom egengjord Müsli, en hemmaodlad planta eller någon trevlig äppelmust) alternativ som alltid brukar gå hem. Att det finns en tanke bakom presenten anser jag viktigare än själva slutprodukten i sig.

Vi håller på att stänga dörren till 1,5 grad

Idag släpptes detta 10min reportage från Sveriges Radio.

När Johan Rockström, världsberömd klimatforskare, höll sitt sommarprat 2015 var tonen positiv. Idag är det tyvärr inte lika positiv. Konsensus är att vi måsta ändra vårt fossiloberoende. Och det mycket snart.

Utöver att börja ändra beteende kan vi idag använda klimatkompensation för de ”oundvikliga” utsläppen via organisationer som etc. GoClimateNeutral. Trots att klimatkompensation varit under luppen (jättebra – så att inte detta blir något i stil med ”greenwashing”) är det något som i varje fall inte gör situationen sämre. Att påskynda förändringen mot förnyelsebart och skydda skog (ingen kan väl ha missat att både hela Kalifornien och Queensland brinner just nu) är något av det absolut viktigaste en kan göra, om än i liten skala.

Miljöförsvarare och stress

Då var det mycket länge sedan något skrevs här. Livet har kommit emellan och i stressade perioder prioriteras tyvärr mycket en vill göra bort. Sämre beslut tas – både för min hälsa och för miljön. Då befinner jag mig ändå i en situation där jag kan styra min tid och har råd. Trots det skapar en upplevd tidsbrist mer takeaway mat (som många gånger är mer ohälsosam), bortprioriterad träning (som annars får min kropp att må bra), mindre tid med vänner och familj (vilka ger en energi och insikt) men även mindre tid för reflektion. När jag befinner mig i dessa perioder förstår jag varför människor inte bryr sig om miljön runt dem, hur medmänsklighet går förlorad och en respekt för omgivningen försvinner. Framförallt om det stadiet är det ”normala”.

Tänk alla människor i världen som inte nånstans ens har valet eller friheten att kunna göra annorlunda eller bryta en cirkel av konstant stress.

Naturskyddsföreningen släppte nyligen en rapport som visar på att antalet döda miljöförsvarare ökar i världen. Empatiska människor som kämpar för en framtid för allt levande blir alltså dödade. I vissa områden (Filippinerna, Colombia, Indien etc.) är detta mer vanligt än andra. Dessa är länder som redan är utsatta och människor som försöker använda sina rättigheter till att försvara planeten med allt det innebär är otroligt starka individer. I det perspektivet känns min vardagliga stress inte som något alls – men det är också en påminnelse om att det finns än viktigare saker och att vi som lever ett i övrigt bra liv med relativt goda sociala samhällsstrukturer och skyddsnät, en av världens bästa ekonomier och möjligheter till utbildning har goda möjligheter att göra annorlunda och eventuellt sänka vår konsumerande levnadsstandard till förmån för andra – om inte andra arter så åtminstone andra människor. För vet ni – mycket av det vi väljer att lägga pengar på kan vara anledningen att dessa miljöförsvarare mördas. Enligt rapporten gäller det främst pga gruvindustri och jordbruk. Metaller som tas fram till billig elektronik. Odling av foder till det köttet som inte smakar vad det egentligen kostar.

Många som mördas är urfolk av olika slag. Urfolk är oftast de som känner sin jord och lärt sig ta hand om den i symbios med naturen. Vi behöver urfolken för att hjälpa till at bevara våran skog. Totalt är urfolken mindre än 5% av världens befolkning men skyddar nästan 80% av jordens alla arter.

Nedan är några av punkterna vilka naturskyddsföreningen summerar rapporten i där vi kan hjälpa till att skapa förändring, som individer, som demokrati, som anställda. Det är verkligen det minsta en kan göra – det och att försöka leva lite mer långsamt och medvetet även om stressen tar över i perioder.

Krav till civilsamhället:
Bygg breda allianser inom civilsamhället.
Visa på vikten av ett aktivt civilsamhälle. 
Stöd människorättsförsvarare och rörelser – inte bara organisationer. 


Krav till stater:
Förebygg konflikter och adressera dess orsaker. 
Stå upp för civilsamhället och miljöförsvarare. 
Utveckla Nationella handlingsplaner. 


Krav till Sveriges regering:
Visa mod i det internationella samfundet. 
Bygg en civilsamhällesfrämjande utvecklingspolitik – även bortom biståndet.
Fasa ut ohållbara investeringar. 

Krav till näringslivet:
Stå upp för de mänskliga rättigheterna. 
Genomför alltid konsultation och riskanalyser vid känsliga projekt. 
Bjud in civilsamhället.